Villkor och regler

Under tiden som du är arbetslös fyller du i och skickar in en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen den 14:e varje månad.

I aktivitetsrapporterna visar du vad du har gjort för att få arbete under månaden som gått. Det kan till exempel vara arbeten du sökt, om du varit på jobbintervjuer eller rekryteringsträffar, om du sökt till utbildningar eller om du haft samtal med en studie- och yrkesvägledare.

Har du frågor som rör aktivitetsrapporterna ska du kontakta Arbetsförmedlingen.

En av förutsättningarna för att kunna få ersättning är att du uppfyller ett arbetsvillkor. Det gör du om du under tolv månader direkt före din arbetslöshet har:

• arbetat 60 timmar per månad under sex olika månader eller
• arbetat totalt 420 timmar under sex sammanhängande månader och då minst 40 timmar per månad.

Det räknas också som arbete om du har haft:

• Betald semester
• Avgångsvederlag eller ekonomiskt skadestånd
• Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA)
• Anställning inom Samhall
• Anställning med lönebidrag
• Nystartsjobb
• Statlig lönegaranti vid konkurs
• Förtroendeuppdrag
• Om det behövs för att arbetsvillkoret ska uppfyllas, kan även upp till två månader med föräldrapenning eller totalförsvarsplikt räknas som arbete.

Har du fått ett avgångsvederlag ska det ingå i beräkningen av din ersättning. Vi räknar om vederlaget till arbetad tid.

För att vi ska kunna göra den beräkningen behöver du skicka in avtalet om avgångsvederlag till oss så snart som möjligt. Vi behöver även arbetsgivarintyget för att kunna räkna ut din ersättning.

Anmäl dig på Arbetsförmedlingen

Under tiden som avgångsvederlaget varar kan du inte få ersättning från oss. För att skydda din sjukpenninggrundande inkomst (SGI) är det ändå viktigt att du anmäler dig på Arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag.

Ett av villkoren för att ha rätt till ersättning från a-kassan är att du måste kunna ta arbete minst 17 timmar per vecka. Under den tiden får det inte finnas något som hindrar dig från att ta ett arbete som erbjuds. Din möjlighet att ta arbete får inte heller vara begränsad till endast vissa veckodagar eller tider på dagen.

Om du har barn innebär det att du med kort varsel måste kunna ordna så att någon kan ta hand om barnen när du får ett arbete. Det spelar ingen roll om du har privat eller kommunal barnomsorg. Det går också bra om det exempelvis är far- eller morföräldrar som ansvarar för omsorgen.

Under en och samma ersättningsperiod har du möjlighet att kombinera deltidsarbete med ersättning från a-kassan i upp till 60 veckor. Regeln gäller för alla anställningsformer och endast i kombination med ersättning från a-kassan. Det vill säga inte tillsammans med aktivitetsstöd.

Vad händer efter 60 veckor?

Om du har använt alla 60 veckor är det inkomsten du haft från din deltidsanställning som avgör om du har rätt att säga upp dig från din deltidsanställning och ändå kunna fortsätta få ersättning från a-kassan. Därför är det viktigt att du kontaktar oss innan du säger upp dig.

Om du är ensamstående och har egna barn under 18 år som bor helt eller delvis i ditt hem, kan Arbetsförmedlingen i vissa fall anvisa dig till jobb- och utvecklingsgarantin när deltidsveckorna är slut. Kontakta Arbetsförmedlingen för mer information om det.

Om du har skickat in din tidrapport före midnatt på måndagen, betalar vi vanligtvis ut ersättningen redan på torsdagen samma vecka. Dagen för utbetalning kan däremot förändras de veckor som innehåller röda dagar.

Om du säger upp dig själv från ditt arbete eller om du själv orsakar att du blir uppsagd, riskerar du att bli avstängd från ersättning i 45 dagar. Funderar du på att säga upp dig vill vi att du kontaktar oss först, så att vi kan berätta mer om vad som gäller i just ditt fall.

Giltig anledning

För att inte bli avstängd från ersättning måste du ha haft starka skäl till att själv säga upp dig. Sådana skäl kan till exempel handla om att du inte fått ut din lön eller att arbetet varit olämpligt av hälsoskäl. Att säga upp dig själv ska vara en sista utväg och du måste först ha försökt lösa problemen.

För att vi ska kunna bedöma om du haft någon giltig anledning, ska du fylla i formuläret "Frågor om varför du sagt upp dig från din anställning" på Mina sidor. Där laddar du även upp eventuella intyg som styrker dina skäl.

Hälsoskäl

Har du sagt upp dig på grund av hälsoskäl behöver du skicka in läkarintyg som styrker skälen. Intyget måste vara utfärdat innan du avslutade din anställning och det måste framgå av intyget varför läkaren anser att arbetet är olämpligt för dig. Du måste också kunna visa oss intyg på att din arbetsgivare sett över möjligheten till omplacering innan din anställning avslutades.

Om du orsakat din uppsägning

Du kan även bli avstängd från ersättning om din arbetsgivare sagt upp dig på grund av att du misskött ditt arbete.

Tidrapportera under din avstängning

Har du blivit avstängd från ersättning innebär det att avstängningsdagarna måste passera innan vi kan börja betala ut ersättning till dig. För att avstängningsdagarna ska räknas av, måste du vara anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen och fortsätta skicka in tidrapporter till oss.

Avstängd för tredje gången

Har du blivit avstängd från ersättning två gånger på grund av att du själv har orsakat din arbetslöshet och gör det en tredje gång inom samma ersättningsperiod, har du inte längre rätt till ersättning. För att du ska kunna få ersättning igen måste du uppfylla ett nytt arbetsvillkor.

Mindre än ett år sedan

Har det gått kortare tid än ett år sedan du senast fick ersättning och det finns dagar kvar på din tidigare ersättningsperiod, fortsätter du på den perioden. Då ska du hålla koll på din Att göra-lista i Mina sidor, där det finns uppgifter som är viktiga att du utför.

Mer än ett år sedan

Har det gått längre tid än ett år tittar vi på om du kan fortsätta på din tidigare ersättningsperiod eller om du måste uppfylla villkoren för en ny. Då behöver vi veta vad du har gjort sedan du fick ersättning senast. Om du under denna tid har avslutade heltidsstudier eller månader då du varit helt sjuk eller haft hel föräldrapenning, kan vi hoppa över den tiden för att det ska bli så fördelaktigt för dig som möjligt. Vi kan titta så långt som fem år bakåt i tiden.

Om du däremot haft uppehåll i din ersättning på grund av exempelvis utlandsvistelse, arbete eller semester kan vi inte hoppa över den tiden. Då måste du istället uppfylla ett nytt arbetsvillkor för att kunna få ersättning igen.

Har du jobbat utomlands?

Då vill vi att du hör av dig till oss så att vi berätta mer om vad som gäller för dig.

Du anses vara företagare om du bedriver egen företagsverksamhet som du utför arbete i och har väsentligt inflytande över.

Vem som anses vara företagare är kopplat till det skatterättsliga begreppet av verksamhet, som innebär att verksamheten bedrivs yrkesmässigt, självständigt och i vinstsyfte.

När är en företagare arbetslös?

Ersättning från a-kassan ska ge ekonomiskt stöd till den som är ofrivilligt arbetslös. Ersättningen ska däremot inte vara inkomstutfyllnad i företag med dålig lönsamhet eller fungera som stöd för att bygga upp ett företag.

För att vi ska kunna anse att en företagare är arbetslös får det inte bedrivas någon verksamhet i företaget. Det innebär att varken du eller någon annan får utföra några åtgärder i företaget. Om du överlåter ditt företag men arbetar kvar eller har kvar ditt inflytande i verksamheten, ser vi dig fortfarande som företagare och inte som arbetslös.

Om du återupptar verksamheten har du inte längre rätt till ersättning. Har du fått ersättning under ett tillfälligt uppehåll och sedan återupptar verksamhet, kan vi inte bevilja dig ersättning igen inom fem år från det att verksamheten återupptogs. Om företaget däremot upphör helt kan det vara möjlighet att du har rätt till ersättning tidigare.

Så här räknar vi ut ersättningen

Vi utgår ifrån den inkomst du haft i företaget och tittar vanligtvis på företagets senaste slutliga skattebesked från Skatteverket. Om det är mer förmånligt för dig, utgår vi istället ifrån ett genomsnitt av inkomsten från företaget för de två åren före det senaste slutliga skattebeskedet.

Om det inte finns något slutligt skattebesked när du ansöker om ersättning, räknar vi fram en preliminär genomsnittlig inkomst i väntan på skattebeskedet. Har du haft ditt företag kortare tid än 24 månader, kan vi i vissa fall även titta på anställning du haft året innan företaget startades när vi beräknar din ersättning.

Företag som extraarbete

Om du drivit ett eget företag vid sidan av ett heltidsarbete under minst tolv månader finns det möjlighet att få företaget godkänt som ett extraarbete. Extraarbetet får dock inte hindra dig från att söka och ta ett heltidsarbete. 

För att vi ska kunna pröva om ditt företag kan godkännas som extraarbete, behöver du skicka in vissa intyg till oss. Kontakta oss om detta skulle vara aktuellt för dig.

Här kan du läsa mer om godkänt extraarbete.

Företagare på deltid kombinerat med en deltidsanställning

Har du varit anställd på deltid och samtidigt bedrivit egen verksamhet kan du ha rätt till ersättning om du blir arbetslös från din deltidsanställning.

Då krävs det att:

• Du haft en anställning som omfattar minst 17 timmar per vecka och att du jämsides har arbetat i verksamheten under minst sex månader i en omfattning av högst tio timmar per vecka och
• att din inkomst inte varit högre än tre gånger den högsta ersättningen per dag per vecka, som för närvarande är 3 600 kronor per vecka.

När du tidrapporterar ska du ange tid som du arbetar i verksamheten som arbetad tid. Om verksamheten utökas under tiden du är arbetslös anses du vara företagare och har därmed inte rätt till fortsatt ersättning.

Uppdragstagare

Arbetar du på uppdrag måste vi göra en bedömning för att avgöra om dina uppdrag mest liknar tillfälliga anställningar, eller om de mer liknar egen verksamhet. Beroende på vad vi kommer fram till, kan din rätt till ersättning se olika ut. Därför är det viktigt att du hör av dig till oss om du arbetar på uppdrag.

Hobbyverksamhet

Har du ett fritidsintresse som du tycker är en hobby och som du har inkomster från? Enligt våra regler kan din hobby ses som näringsverksamhet, därför måste vi alltid utreda vad som gäller för dig.

Om vi gör bedömningen att din hobby är en näringsverksamhet betraktas du som företagare, vilket påverkar din rätt till ersättning från oss.

Kontakta oss om du har frågor kring hobbyverksamhet.

Vilande verksamhet

Driver du eget företag har du möjlighet att lägga verksamheten vilande för att kunna få ersättning från a-kassan. Är ni flera delägare i företaget behöver samtliga ägare pausa verksamheten.

Att verksamheten är vilande innebär att ingen får vidta några åtgärder i företaget. Däremot finns det några undantag från denna regel som handlar om information på webbplats samt kund- och leverantörskontakter.

Uppdatera webbplats och sociala medier

Syftet med de tillfälliga reglerna är att en företagare ska kunna uppdatera webbplats/sociala medier i en begränsad omfattning under tiden verksamheten är vilande. Förutsättningen är att åtgärderna endast syftar till att senare kunna återuppta verksamheten.

Du får uppdatera med följande:

• Information om att det inte bedrivs någon verksamhet.
• Information om när verksamheten kan komma att återupptas.
• Kontaktinformation för att kunna ha viss begränsad kund- eller leverantörkontakt.

Åtgärder som inte är tillåtna

• Det är inte tillåtet att justera priser, lägga upp erbjudanden eller på annat sätt marknadsföra verksamheten.
• Du får inte heller göra en uppdatering som möjliggör beställning av varor eller tjänster.

Kontakt med kunder och leverantörer

Du får inte kontakta nya kunder eller leverantörer men du får lägga begränsad tid på att behålla/underhålla de kontakter som redan finns. Begränsad tid innebär i praktiken att du kan kontakta tidigare kunder och/eller leverantörer och informera om att det för närvarande inte bedrivs någon verksamhet men att du avser att återuppta den framöver och om möjligt ange när.

Att informera om vad en vara och tjänst skulle kosta kan också godkännas.

Om kontakten leder till ett faktiskt uppdrag eller tjänst är företaget att betrakta som vilande till dess du faktiskt arbetar med uppdraget eller tjänsten.

Du kan lägga företaget vilade flera gånger

Det är möjligt att söka ersättning vid vilande verksamhet flera gånger. Däremot får du inte deltidsarbeta i den egna verksamheten.

För att kunna få ersättning från oss får du inte själv vara orsak till att din arbetslöshet förlängs. Om Arbetsförmedlingen bedömer att du har förlängt arbetslösheten på något sätt, skickar de meddelande till oss om det. Utifrån informationen vi får från Arbetsförmedlingen måste vi då utreda om vi anser att du själv har orsakat den förlängda arbetslösheten.

För att inte förlänga din arbetslöshet måste du:

• Tacka ja till arbete du blir erbjuden som är lämpligt för dig.
• Göra så gott du kan när du erbjuds anställning eller går på jobbintervju.
• Tacka ja om Arbetsförmedlingen anvisar dig till ett arbetsmarknadspolitiskt program som du kan få aktivitetsstöd för.

När du orsakat den förlängda arbetslöshet

Om vi kommer fram till att du själv orsakat att din arbetslöshet förlängts händer följande:

• Första gången du förlänger arbetslösheten stängs du av från ersättning i 5 ersättningsdagar.
• Andra gången det händer stängs du av i 10 ersättningsdagar.
• Tredje gången stängs du av i 45 ersättningsdagar.
• Fjärde gången det händer stoppar vi din ersättning helt. För att kunna få ersättning igen måste du först uppfylla ett nytt arbetsvillkor tillsammans med övriga villkor som krävs för att kunna få ersättning.

Under tiden som vi utreder

Om vi har fått information som innebär att vi måste utreda din rätt till ersättning, kan vi tillfälligt stoppa utbetalningen av ersättning under tiden som vi utreder ärendet. Vi kan stoppa utbetalningen om vi misstänker att du sannolikt:

• Inte är tillgänglig att ta arbete.
• Har tackat nej till erbjudande om att delta i jobbgarantin för ungdomar.
• Kommer att stängas av från ersättning.
• Kommer att uteslutas som medlem hos oss.
• Kommer att frånkännas ersättning. Det vill säga att vi minskar det antal dagar du har rätt att få ersättning.

Har du förtroendeuppdrag som enligt lag ger dig rätt till ledighet från jobbet? Då ska du informera oss om vilket eller vilka uppdrag du har. Tiden som du lägger ner på sådana uppdrag betraktas som arbete.

Följande förtroendeuppdrag räknas som arbete:

• nämndeman
• riksdagsledamot
• förtroendevald i kommun och landsting
• fackligt förtroendevalda och skyddsombud

Om du har något av dessa förtroendeuppdrag kan det ligga till grund för ett arbetsvillkor. Är du arbetslös men har kvar ditt förtroendeuppdrag ska du därför fylla i uppdraget som arbete på dina tidrapporter.

Andra förtroendeuppdrag

Förtroendeuppdrag som vi inte har räknat upp här är inte att betrakta som arbete. Sådana uppdrag ska du därför inte fylla i som arbete på dina tidrapporter. Om du däremot är förhindrad att söka och ta arbete på grund av ett sådant uppdrag, ska du fylla i förhinder när du tidrapporterar.

Föräldraledig före arbetslösheten

Föräldraledighet är så kallad överhoppningsbar tid. Om du varit föräldraledig under de senaste tolv månaderna före din arbetslöshet, tittar vi på det arbete du hade före din föräldraledighet när vi räknar ut din ersättning. Detta gäller om du varit helt föräldraledig med eller utan föräldrapenning, med barn yngre än två år. Det gäller också om du varit helt föräldraledig med föräldrapenning för barn äldre än två år.

Däremot är en månad med föräldraledighet på deltid inte överhoppningsbar, om du samtidigt har arbetat så mycket att månaden kan ingå i ett arbetsvillkor.

Föräldraledig under tiden du får ersättning

Om du behöver ta ut föräldrapenning under en pågående period med ersättning från a-kassan, fyller du i föräldraledigheten på dina tidrapporter.

Om du vill göra ett uppehåll i din arbetslöshet för att vara föräldraledig, kan du lägga din ersättning från a-kassan vilande till dess att du anmäler dig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen igen. Då fortsätter du på den ersättningsperiod och ersättningsnivå du hade innan du påbörjade föräldraledigheten.

Intyg från Försäkringskassan

I vissa fall kan vi behöva uppgifter från dig om vilka perioder du har fått föräldrapenning från Försäkringskassan. Då behöver du kontakta dem för att få ett intyg som innehåller de uppgifterna.

För att att komma fram till din ersättningsnivå tittar vi på hur mycket du arbetade innan arbetslösheten. Det gör vi för att räkna ut din genomsnittliga arbetstid per vecka.

Den genomsnittliga arbetstiden är det antal timmar du får ersättning för per vecka om du är helt arbetslös. Ersättningsnivån påverkas av den genomsnittliga arbetstiden även för dig som får grundersättning.

Uppgifterna finns i arbetsgivarintyget

För att få fram din genomsnittliga arbetstid utgår vi ifrån de uppgifter som finns i ditt arbetsgivarintyg. Vi tar då fram ett genomsnitt för tid som du arbetat 12 månader före arbetslösheten. Ibland räknar vi även med exempelvis sjuk- och föräldrapenning som arbetad tid.

Har du haft ett extraarbete vid sidan av ditt heltidsarbete innan arbetslösheten, finns möjligheten att få det arbetet godkänt så att det inte påverkar din ersättning.

Dessa är villkoren

ARBETE I TOLV MÅNADER

För att vi ska kunna godkänna ditt extraarbete måste du ha varit anställd och arbetat i extraarbetet i minst tolv månader samtidigt som du arbetat heltid i din huvudsyssla. Extraarbetet får inte hindra dig från att ta ett nytt heltidsarbete.

INKOMSTGRÄNS

Inkomsten från ett godkänt extraarbete får inte vara större än 3 060 kronor per vecka.

OM DU ARBETAR MER

Om du börjar arbeta mer än tidigare i ditt extraarbete under tiden du får ersättning från oss, är det inte längre godkänt. Det betyder att du ska fylla i alla dina arbetade timmar när du tidrapporterar.

EXTRAARBETE I EGET FÖRETAG

Om du drivit ett eget företag, exempelvis ett jord- eller skogsbruk, vid sidan av ditt heltidsarbete finns det möjlighet att få företaget godkänt som extraarbete. Villkoren skiljer sig något från de som gäller för extraarbete som anställd.

Läs mer här om vad som gäller då.

Detta ska du göra

SKICKA IN ARBETSGIVARINTYG

För att vi ska kunna pröva om vi kan godkänna ditt extraarbete behöver, vi få ett arbetsgivarintyg på extraarbetet. Enklast och snabbast begär du arbetsgivarintyg från din arbetsgivaren via e-tjänsten arbetsgivarintyg.nu.

NÄR DU TIDRAPPORTERAR

Ett godkänt extraarbete påverkar inte ersättningen du får från oss. Om vi har godkänt ditt extraarbete ska du därför inte fylla i extraarbetet på dina tidrapporter. Har vi däremot inte godkänt extraarbetet, fyller du i alla timmar du arbetar när du tidrapporterar.

MEDDELA OSS FÖRÄNDRINGAR

Om du arbetar fler timmar, tjänar mer än tidigare eller något annat förändras i ditt extraarbete, måste du meddela oss det så att vi kan bedöma om det påverkar din ersättning. Om du inte informerar oss kan det leda till att vi betalar ut felaktig ersättning till dig som du blir skyldig att betala tillbaka.

Under tiden du får ersättning och något i din situation förändras som kan påverka din rätt till ersättning, är du skyldig att informera oss om det så fort förändringen sker. Annars kan du bli skyldig att betala tillbaka den ersättning som du inte haft rätt till. Detta gäller även om du inte förstått att ersättningen du fått varit felaktig.

Om du däremot fått fel ersättning men inte är den som orsakat felet, behöver du bara betala tillbaka ersättningen om du förstått, eller borde ha förstått att ersättningen var felaktig.

Om du får skadestånd

Du kan också bli skyldig att betala tillbaka om du har fått ersättning från oss och sedan kommer överens med din tidigare arbetsgivare om ekonomiskt skadestånd. Då behöver du betala tillbaka den ersättning som motsvarar perioden du fått skadestånd för.

Då behöver du inte betala tillbaka

I vissa fall kan vi bevilja en så kallad eftergift. Det betyder att du inte behöver betala tillbaka en del av eller hela den ersättning du fått som du inte haft rätt till. Vi kan bara bevilja eftergift om det finns särskilda skäl för det. Ett sådant skäl kan till exempel vara att du genomgår en skuldsanering.

För dig som både är medlem hos oss i a-kassan och i fackförbundet Seko ingår en inkomstförsäkring i ditt medlemskap.

Tillsammans med ersättningen från oss på a-kassan kan försäkringen ge dig cirka 80 procent av din ersättningsgrundande inkomst under dina första 100 arbetslösa dagar.

Här kan du läsa mer om inkomstförsäkringen.

Varje ny ersättningsperiod inleds med två obetalda karensdagar. Efter de två dagarna börjar vi räkna av dagar från din ersättningsperiod.

Anmäl dig på Arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag

En karensdag räknas som en dag du skulle ha fått ersättning från oss på a-kassan. Därför är det viktigt att du anmäler dig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen redan din första arbetslösa dag.

Om du slutar ditt arbete på grund av att företaget du jobbar för går i konkurs, fattar konkursförvaltaren beslut om rätt till statlig lönegaranti.

Om du omfattas av statlig lönegaranti och söker ersättning från oss på a-kassan måste du skicka en kopia på blanketten ”Beslut 16 § lönegarantilagen B1” till oss. Blanketten med beslutet får du från konkursförvaltaren eller från Länsstyrelsen. Du kan även ladda ner blanketten och beslutet själv genom att logga in på garantiportal.se.

Om du har problem med att få tag på ett arbetsgivarintyg från arbetsgivaren som gått i konkurs, måste du vända dig till konkursförvaltaren.

Anmäl dig på Arbetsförmedlingen

Om du blivit arbetslös efter en konkurs ska du anmäla dig på Arbetsförmedlingen den första dagen efter att din rätt till statlig lönegaranti upphört. Det är från den dagen du räknas som arbetslös. Skulle du enligt lagen om anställningsskydd, LAS, ha rätt till längre uppsägningstid än vad du får i statlig lönegaranti, är det tiden du har lönegaranti som gäller.

Deta gäller för företagare

För att omfattas av den statliga lönegarantin som företagare, får du inte ha varit majoritetsägare eller haft väsentligt inflytande över verksamheten i förhållande till övriga delägare. Det är konkursförvaltaren som avgör detta.

För att uppfylla ett medlemsvillkor ska du ha varit medlem i en a-kassa under en sammanhängande tid av minst tolv månader.

För att kunna ansöka om ersättning som grundar sig på den inkomst du hade före din arbetslöshet, måste du uppfylla både arbets- och medlemsvillkoret.

Om du uppfyller arbetsvillkoret men inte medlemsvillkoret, kan du ansöka om att få grundersättning.

För att kunna få ersättning från oss måste du sköta ditt arbetssökande. Om Arbetsförmedlingen bedömer att du har misskött arbetssökandet på något sätt, skickar de meddelande till oss om det. Utifrån informationen vi får från Arbetsförmedlingen måste vi då utreda om vi anser att du inte har skött ditt arbetssökande.

Att sköta sitt arbetssökande

Att sköta sitt arbetssökande innebär att du måste:

• Följa den plan som du och Arbetsförmedlingen kommit överens om.
• Skicka in aktivitetsrapporter till Arbetsförmedlingen varje månad.
• Söka arbete aktivt och även söka de arbeten som Arbetsförmedlingen anvisat dig.

Om du missköter ditt arbetssökande

Om vi kommer fram till att du har missskött ditt arbetssökande händer följande:

1. Första gången det händer får du en varning.
2. Andra gången stängs du av från ersättning i en ersättningsdag.
3. Tredje gången stängs du av i fem ersättningsdagar.
4. Fjärde gången stängs du av i tio ersättningsdagar.
5. Femte gången stoppar vi din ersättning helt. För att kunna få ersättning igen måste du först uppfylla ett nytt arbetsvillkor tillsammans med övriga villkor som krävs för att kunna få ersättning.

Under tiden som vi utreder

Om vi har fått information som innebär att vi måste utreda din rätt till ersättning, kan vi tillfälligt stoppa utbetalningen av ersättning under tiden som vi utreder ärendet. Vi kan stoppa utbetalningen om vi misstänker att du sannolikt:

• Inte är tillgänglig att ta arbete.
• Har tackat nej till erbjudande om att delta i jobbgarantin för ungdomar.
• Kommer att stängas av från ersättning.
• Kommer att uteslutas som medlem hos oss.
• Kommer att frånkännas ersättning. Det vill säga att vi minskar det antal dagar du har rätt att få ersättning.

Om du börjar ta ut allmän pension eller tjänstepension måste du informera oss om det. Oavsett hur stort eller litet ditt pensinsuttag är, påverkar det hur mycket ersättning du har rätt att få från oss.

Så här påverkas ersättningen

När du tar ut allmän pension eller tjänstepension, gör vi ett avdrag på din ersättning som motsvarar den summa du tar ut i pension.

Ett räkneexempel

Du får 800 kronor i ersättning per dag från a-kassan och tar ut 5 500 kronor i månaden i pension. För att räkna ut vad din ersättning per dag blir efter pensionsavdraget gör vi följande uträkning:

Ersättning per dag: 800 kronor

Pension per dag: 5 500 kronor/22 dagar = 250 kronor per dag

Ersättning per dag efter pensionsavdrag: 800 kronor - 250 kronor = 550 kronor

Pension som inte påverkar din ersättning

Om du tar ut pension som inte finansieras av en arbetsgivare, påverkar den däremot inte din ersättning. Detta gäller följande pensionsformer: 

• Livränta
• Änkepension
• Privat pensionsförsäkring
• Omställningspension
• Bostadstillägg
• Arbetslivsskaderänta
• Särskild efterlevnadspension

Medlemskapet upphör vid 66 år

Ditt medlemskap i a-kassan upphör automatiskt den första dagen i den månad du fyller 66 år. Även om du fortsätter att jobba efter 66 års ålder har du ändå inte rätt att vara med i a-kassan. Om du går i pension tidigare än den månad du fyller 66 år och inte längre vill vara medlem hos oss, måste du själv avsluta ditt medlemskap.

Pensionsåldern justerades från 65 till 66 år den 1 januari 2023. Den som fyllde 65 år under 2022 omfattas av de gamla reglerna och kan inte ansöka om medlemskap igen under 2023.

Har din lön har varit provisionsbaserad, har du fått OB-ersättning utöver grundlönen eller har lönen varit varierande på andra sätt? Då är det extra viktigt att din arbetsgivare fyller i arbetsgivarintyget på rätt sätt. Detsamma gäller om din arbetsgivare har betalat ut sjuklön till dig.

För att du ska ha rätt att få ersättning från a-kassan måste du både vilja ta arbete och vara tillgänglig att ta arbete om ett sådant dyker upp. Om du tar ledigt från ditt arbetssökande innebär det att du inte är tillgänglig att ta arbete de dagar du är ledig. Det betyder att du inte heller har rätt till ersättning de dagar du varit ledig.

Ledig i några dagar

Om du exempelvis behöver ta ledigt i någon eller några dagar för att åka på en kortare semesterresa, fyller du i att du inte kunnat arbeta de lediga dagarna på din tidrapport. 

Deltidsanställd

Har du en deltidsanställning som du kombinerar med ersättning från oss, ska du däremot fylla i semester på tidrapporten de dagar du varit ledig. 

Längre tids ledighet

Är du ledig under en längre period och därför blir avanmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen, måste du anmäla dig som arbetssökande igen hos dem när du är tillbaka och finns tillgänglig att ta arbete. För att kunna fortsätta på din ersättningsperiod måste du då skicka in ett intyg till oss. Intyget skriver du själv och i det anger du att du pausat från din ersättning på grund av semester.

Har du varit sjuk eller föräldraledig innan du blev arbetslös och inte fått ersättning från Försäkringskassan för den tiden? Då måste du skicka uppgifter till oss om det för att vi ska kunna bedöma din rätt till ersättning från oss.

Om du har varit sjuk utan ersättning från Försäkringskassan, behöver du även skicka läkarintyg till oss för den tiden du varit sjuk.

Om du uppfyller ett nytt arbetsvillkor när din ersättningsperiod tar slut, kan du ha du rätt till till en ny ersättningsperiod. Då tittar vi på det nya arbetsvillkoret för att räkna ut hur stor din ersättning blir under den nya perioden.

Om du har uppfyllt det nya arbetsvillkoret med en lägre inkomst än det tidigare arbetsvillkoret, använder vi oss av en skyddsregel för att sänka nivån på din ersättning så lite som möjligt. Denna skyddsregel får vi använda oss av två gånger i följd.

När använder vi skyddsregeln?

Det gör vi om 80 procent av din nya genomsnittliga inkomst är lägre än 65 procent av din tidigare genomsnittliga inkomst. I så fall blir din nya ersättning per dag 65 procent av din tidigare genomsnittliga inkomst. När vi använder denna skyddsregel följer även din tidigare genomsnittliga arbetstid med till den nya ersättningsperioden.

Grundregeln är att du ska ha avslutat dina studier för att kunna få ersättning från oss, även om det finns vissa undantag. För att veta om du kan studera och samtidigt få ersättning, måste du ansöka om att få göra det innan du påbörjar studierna. Det gäller oavsett hur mycket eller lite du tänker studera eller vilken typ av studier det rör sig om.

Ansökan om studier hittar du på Mina sidor där du fyller i formuläret Ansökan om att få studera under arbetslösheten.

Avslutade studier

Har du avslutat dina studier behöver du intyga om att de är avslutade. Det gör du på Mina sidor under rubriken E-tjänster. För att vi sedan ska kunna bedöma dina studier som avslutade krävs det att:

• Du har avslutat dem och inte har några planer på att fortsätta med samma typ av studier.
• Du inte har någon resttentamina, uppsats eller examensarbete som du tänker fortsätta arbeta med.

För att kunna få ersättning behöver du uppfylla ett medlemsvillkor och ett arbetsvillkor. När vi tittar på om du uppfyller ett arbetsvillkor kan vi hoppa över den tid du har studerat. Det kan vi göra om studierna var på heltid och om de avslutades efter det att du fyllt 25 år, eller om du har arbetat sammanhängande på heltid i minst fem månader någon gång före studierna.

Studera med ersättning

I vissa fall kan vi godkänna att du studerar samtidigt som du får ersättning. Kom ihåg att du alltid måste ansöka om att få studierna godkända innan du påbörjar dem.

STUDIER PÅ DELTID

Du kan få ersättning samtidigt som du studerar på deltid i upp till 20 veckor under en och samma ersättningsperiod. För att få ersättning och samtidigt studera på deltid gäller följande:

• Studierna får vara på högst 50 procent av heltid.
• Ditt tidigare arbete får inte ha upphört på grund av studierna.
• Studierna får inte hindra dig från att söka och ta ett heltidsarbete.
• Du får inte ha, eller ha haft, studiemedel för studierna. Däremot kan du få ha studiemedel om du tidigare deltagit i studierna vid sidan av ett arbete i minst 15 veckor.

STUDIER PÅ HELTID

Du kan ha rätt till ersättning samtidigt som du studerar på heltid i upp till 20 veckor under en och samma ersättningsperiod. Då ska du ha studerat på heltid vid sidan av ditt tidigare heltidsarbete i minst 15 veckor. För att få ersättning och samtidigt studera på heltid gäller följande:

• Ditt tidigare arbete får inte ha upphört på grund av studierna.
• Studierna får inte hindra dig från att söka och ta ett heltidsarbete.
• Du får inte ha, eller ha haft, studiemedel för studierna.

ORIENTERINGSKURSER OCH OMSTÄLLNINGSAKTIVITETER

Du kan få ersättning när du deltar i en kortare kurs eller annan aktivitet som syftar till att ge en orientering om olika yrken och utbildningsvägar eller för att underlätta omställningen från ett arbete till ett annat.

Kursen eller aktiviteten kan vara på heltid eller deltid och du kan få ersättning i upp till 15 dagar under en omch samma ersättningsperiod när du deltar i sådan kurs eller aktivitet.

Ditt medlemskap när du studerar

Vi rekommenderar att du fortsätter vara medlem hos oss även när du studerar. På så sätt riskerar du inte att få ett avbrott i din medlemsperiod.

Här kan du läsa mer om hur olika typer av arbete påverkar din ersättning.

En ersättningsperiod är 300 ersättningsdagar. Har du barn under 18 år får du automatiskt 150 ersättningsdagar till när de 300 dagarna är slut.

Om du har arbetat till och från under tiden du fått ersättning från oss, tittar vi på om du uppfyller ett nytt arbetsvillkor när dina ersättningsdagar håller på att ta slut. Om vi ser att du uppfyller ett nytt arbetsvillkor kan du få en ny ersättningsperiod.

Jobb- och utvecklingsgarantin

Om du inte uppfyller kraven för att få en ny ersättningsperiod, ska du kontakta Arbetsförmedlingen som då kan försöka ordna en plats åt dig i jobb- och utvecklingsgarantin.

När du deltar i jobb- och utvecklingsgarantin, eller i något annat arbetsmarknadspolitiskt program, får du aktivitetsstöd från Försäkringskassan. Nivån på aktivitetsstödet motsvarar nivån på ersättningen du skulle ha fått från oss på a-kassan.

Hur mycket du kan få i ersättning från oss beror bland annat på hur länge du varit medlem i a-kassan, hur mycket du arbetat och vilken inkomst du haft.

Du kan som mest få ersättning för fem dagar per vecka. En ersättningsperiod är 300 ersättningsdagar, men har du barn under 18 år får du automatiskt 150 ersättningsdagar till när de 300 dagarna är slut.

Inkomstbaserad ersättning

Uppfyller du både ett medlemsvillkor och ett arbetsvillkor kan du få ersättning som grundar sig på den inkomst du hade innan arbetslösheten. Då kan du som mest få 1 200 kronor om dagen de 100 första ersättningsdagarna. Efter det kan du som mest få 1 000 kronor om dagen.

För att få den högsta ersättningen behöver du i genomsnitt ha tjänat 33 000 kronor eller mer i månaden innan du blev arbetslös.

Grundersättning

Om du uppfyller ett arbetsvillkor men inte medlemsvillkoret kan du beviljas en så kallad grundersättning. Detsamma gäller om du uppfyller medlemsvillkoret men inte arbetsvillkoret inom medlemstiden. För att kunna få grundersättning måste du ha fyllt 20 år.

Om du arbetat i genomsnitt 40 timmar per vecka i tolv månader är den högsta grundersättningen 510 kronor per dag. Beloppet minskar proportionerligt om du arbetat färre än tolv månader eller om du arbetat deltid.

Du ansöker om ersättning genom att tidrapportera på Mina sidor. Du tidrapporterar för en vecka i taget och det är först när du skickat in din tidrapport som vi kan betala ut din ersättning. Observera att vi inte godkänner tidrapporter för veckor längre bakåt i tiden än nio månader.

Skynda med den första tidrapporten!

När du ansöker om ersättning för första gången behöver vi din första tidrapport så snart som möjligt. Tidrapporten är en del av din ansökan och vi behöver den för att kunna fatta beslut om din rätt till ersättning.

Viktigt att tänka på

• Alla veckodagar i tidrapporten ska vara ifyllda, även lördag och söndag.
• Veckan du tidrapporterar för måste ha passerat för att du ska kunna skicka in tidrapporten.
• Har du inte kunnat söka arbete någon av dagarna ska du fylla i att du varit förhindrad att ta arbete den eller de dagar det gäller. Detta gäller även om du varit sjuk, haft föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning och om du har aktivitetsstöd från Försäkringskassan.
• Arbetar du deltid och har en anställning med fast omfattning (procent av heltid)? Då ska du alltid fylla i den procentsats som du är anställd för att arbeta. Tid som du arbetar utöver det fyller du i som timmar på respektive dag.
• Har du en behovsanställning/timanställning fyller du i det som timmar.
• Ingår betald jourtid i din anställning ska jourtiden alltid fyllas i som arbete, även sovande jour.
• Om du börjar ett nytt arbete under samma vecka som du fyller i din tidrapport, är det viktigt att du ändå fyller i alla dagar. Även lördag och söndag. Däremot ska du bara fylla i arbete på lördag och söndag om du faktiskt har arbetat dessa dagar. Om inte fyller du i arbetslös även de dagarna. Kom ihåg att anmäla till Arbetsförmedlingen att du inte längre är arbetssökande.

VID FÖRÄLDRAPENNING

Tar du ut hel föräldrapenning fem vardagar per vecka räknas du som föräldraledig på heltid. Du ska fylla i samtliga dagar du tar ut föräldrapenning på tidrapporten, även lördag och söndag. Föräldrapenning på helgen påverkar inte din rätt till ersättning från oss, men uppgifterna du lämnar till oss måste stämma överens med de uppgifter du lämnar till Försäkringskassan.

VID KONSTNÄRLIGT ARBETE

Med konstnärligt arbete menas arbete som musiker, sångare, skådespelare eller annat artistiskt arbete. För dig med konstnärligt arbete gäller särskilda regler när du fyller i din tidrapport. Därför vill vi gärna att du kontaktar oss så att vi kan hjälpa dig med att fylla i den.

VID JOURTID

Om betald jourtid ingår i din anställning ska du alltid fylla i jourtiden som arbetad tid, även sovande jour. Under jourtiden står du till arbetsgivarens förfogande och du anses därför inte vara arbetslös. Däremot går det bara att fylla i upp till 15,5 timmars arbete på en och samma dag. Har du arbetat fler timmar än så fyller du i resterande tid på en annan dag i samma vecka.

VID SCHEMALAGD ARBETSTID

Om du arbetar med schemalagd arbetstid/anställning med fast omfattning ska du fylla i procentsatsen. Det viktiga är att den arbetstid du fyller i stämmer överens med den arbetstid som senare anges per månad i ditt arbetsgivarintyg. Om tiden skiljer sig åt riskerar du att behöva betala tillbaka ersättning.

Har du en anställning där din arbetsgivare stämmer av mertid/fyllnadstid i efterhand? Då fyller du i din procentsats på tidrapporten. Så fort du vet hur många mertidstimmar/fyllnadstimmar du får betalt för, ska du meddela oss det. Kontakta oss gärna så hjälper vi dig att räkna ut hur du ska fylla i dessa timmar.

VID LEDIGHET

För att du ska ha rätt till ersättning från a-kassan måste du vilja och kunna ta arbete. Vill du resa bort eller bara ta ledigt från arbetssökandet ett tag, har du inte rätt till ersättning från oss för tiden du är ledig. Därför ska du fylla i att du inte kan ta arbete de dagar du är ledig.

Semesterdagar är alltid hela dagar. Om du tar semesterledigt en enstaka dag räknas det som att du har semester hela dagen, även om du i vanliga fall skulle ha arbetat mindre än åtta timmar den dagen.

Om du har ett deltidsarbete har du rätt att vara ledig för semester. Det kan också vara så att du måste ta ut ledighet i semester även om du kanske hellre hade velat arbeta.

Du ska fylla i semester alla dagar under hela semesterperioden. Vid längre semesterledighet räknas även arbetslösa dagar som semesterdagar, om de ligger mellan dagar som du är semesterledig. Du som vanligtvis får ersättning för någon eller några dagar per vecka, har inte rätt till någon ersättning alls för veckor där du tar ut hela veckoarbetstiden som semester.

VID EXTRAARBETE

Om du varit heltidsarbetslös och får ett deltidsarbete kan påverka din ersättningen. Därför är det viktigt att du informerar oss om det så snart som möjligt. Då behöver du även skicka in ett anställningsbevis som styrker din påbörjade anställning. Tänk på att fylla i att du påbörjat en anställning på tidrapporten för den vecka du började ditt deltidsarbete.

Timanställning och deltidsarbete
Har du en timanställning fyller du i det exakta antalet timmar du arbetat dag för dag, även kvälls- och helgarbete.

Arbetar du deltid med fast arbetstid och månadslön, fyller du istället i anställningens omfattning i procent. Om du har jobbat över eller jobbat extra utöver anställningens omfattning, fyller du i det som timmar.

Har du ojämnt schema och till exempel arbetar heltid en vecka och är ledig nästa vecka, ska du ändå fylla i anställningens omfattning i procent på varje tidrapport.

Ideellt arbete
Om du arbetar ideellt i en förening ska du informera oss om det. Däremot måste inte ditt ideella arbete vara ett hinder för att få ersättning från oss. Om ditt ideella engagemang däremot innebär att du inte har kunnat ta arbete, ska du fylla i att du varit förhindrat att ta arbete de dagar som gäller. Om du får ekonomisk ersättning för ditt ideella arbete, ska du fylla i de timmar som du arbetat på tidrapporten.

Uppdragstagare
Arbetar du på uppdrag måste vi bedöma om dina uppdrag mest liknar tillfälliga anställningar eller är att räkna som egen verksamhet. Det vi kommer fram till kan påverka din rätt till ersättning samt hur du ska fylla i dina uppdrag på tidrapporten.

För att se om du uppfyller ett arbetsvillkor kan vi i vissa fall titta på tid som ligger längre bakåt än tolv månader. Det vill säga att vi tittar på om det finns någon överhoppningsbar tid. Det gör vi om det funnits dagar då du av olika anledningar inte kunnat arbeta.

Högst fem år bakåt i tiden

Vi kan som längst gå fem år bakåt i tiden och vi kan endast hoppa över en kalendermånad om minst hälften av månaden består av överhoppningsbar tid.

Vad räknas som överhoppningsbar tid?

Exempel på överhoppningsbar tid kan vara intygad sjukdom, föräldraledighet eller avslutade heltidsstudier.

Begäran om omprövning

Om du inte är nöjd med vårt beslut har du möjlighet att begära omprövning av beslutet. För att vi ska kunna pröva ärendet på nytt, måste du begära omprövning inom två månader från det att du fick beslutet. I din begäran ska du ange vilket beslut du vill ska omprövas, varför du vill att vi omprövar det och på vilket sätt du vill att beslutet ska ändras. Du måste också uppge ditt namn och personnummer i din begäran.

Överklagan till Förvaltningsrätten

Om du har fått ett omprövningsbeslut och anser att även det är felaktigt, har du möjlighet att överklaga vårt omprövningsbeslut. En sådan överklagan gör du skriftligen till Förvaltningsrätten, men du skickar den till oss. Vi skickar sedan vidare din överklagan till den Förvaltningsrätt som ska handlägga ärendet. Det är viktigt att du undertecknar ditt överklagande.

Om du som är sjöanställd får ett tillfälligt arbete samtidigt som du är arbetslös finns det några saker du behöver tänka på.

Skicka in anställningsavtalet

Får du ett tillfälligt jobb under din arbetslöshet behöver du skicka in anställningsavtalet till oss för det tillfälliga jobbet så fort som möjligt. Du skickar enklast in det via Mina sidor. Om avtalet inte är digitalt går det bra att skanna eller fotografera av det.

Vi hjälper dig gärna

Skicka ett meddelande via Mina sidor eller ring till oss om du undrar över något. Tillhör du sjökollektivet och är fackligt ansluten kan du få hjälp av din fackliga avdelning som du når på telefonnummer 0770-457 950.

Om du är bosatt i Finland och blir arbetslös ska du ansöka om medlemskap i den finska a-kassan, eftersom det är den finska a-kassan som kan betala ut ersättning till dig. Du ska även kontakta den finska motsvarigheten till Arbetsförmedlingen.

När du får ditt arbetsgivarintyg med tillhörande komplettering från ditt rederi ska du skicka det till oss. Den finska a-kassan kommer att begära uppgifter från oss som vi skickar till dem, men för att kunna göra det måste vi först få arbetsgivarintyget.

När du har fått bekräftelse att du är medlem i den finska a-kassan avslutar du ditt medlemskap hos oss.

Om du frivilligt tar ut kontant vederlag riskerar du att bli avstängd från rätten till ersättning.

För dig som jobbar på sjön enligt 1:1-principen omvandlas delar av din ordinarie arbetstid till vederlag. När din anställning tar slut kan du välja att ta ut vederlaget i kontanter eller att lägga ut vederlaget som anställd tid för att förlänga anställningen.

Om du väljer att ta ut vederlaget i kontanter kan det räknas som att du tackar nej till fortsatt arbete, vilket innebär att du riskerar att bli avstängd från rätten till ersättning.

När det gäller kontant vederlag finns det dock skillnader i hur vederlaget har tjänats in och det påverkar hur vi gör vår bedömning.

Avstängningsdagarna följer en trappa

Om vi beslutar om avstängning följer vi en trappa för hur många dagar avstängningen ska gälla. Det vill säga att antalet dagar du stängs av från rätten till ersättning inte beror på hur många dagar du tar ut i kontant vederlag.

Den första gången stänger vi av ersättningen i fem dagar, den andra gången det händer under samma ersättningsperiod stänger vi av den i tio dagar och den tredje gången i 45 dagar. Om det händer en fjärde gång stänger vi helt av rätten till till ersättning. För att ha rätt till ersättning igen måste du uppfylla ett helt nytt arbetsvillkor.

Avtalen ser lite annorlunda ut för dig som sjöanställd jämfört med hur de ser ut för personer som är anställda på land. Därför gäller särskilda rutiner när du ska fylla i dina tidrapporter och när du får ett jobb. 

Är du arbetslös och tillhör sjöfartsområded men får ett tillfälligt arbete under din arbetslöshet, ska du skicka in anställningsavtalet du får när du påbörjar en ny anställningsperiod. Fyll sedan i dina tidrapporter utifrån informationen nedan. Tänk på att fridagar/dagar med sjövederlag är anställda dagar och därför ska fyllas i som arbete på tidrapporten.

Så här tidrapporterar du 

Det beror framförallt på att arbetstiden på sjön ser annorlunda ut än på land och man som sjöanställd har sjövederlagsdagar.

Arbetstiden för en heltid i de allra flesta sjöavtal är 5 timmar och 30 minuter per dag. På land är arbetstiden vanligtvis 8 timmar. Dessutom är många arbetsdagar på båten ofta arbetsintensiva och längre än just 5 timmar och 30 minuter, vilket gör att den anställde jobbar in tid som senare blir arbetsbefriad, så kallade fridagar eller sjövederlagsdagar. Det innebär att man i regel är anställd några dagar till efter det att man klivit av båten efter ett arbetspass. Även de dagarna ska fyllas i på tidrapporterna.

Femårsregeln - en nordisk överenskommelse

Femårsregeln gäller för dig som tidigare tillhört den svenska arbetslöshetsförsäkringen. Efter det att du lämnat den svenska försäkringen ska du ha arbetat i ett annat nordiskt land och du måste komma tillbaka till Sverige från ett nordiskt land inom fem år. Vill du bli medlem hos oss igen måste du ansöka om medlemskap inom åtta veckor från det att du lämnade det andra nordiska landets arbetslöshetsförsäkring.

Om du har jobbat i Norge

Om du just avslutat arbete i Norge behöver du ansöka om intyget U1 från Norska myndigheten NAV. Information om vilka regler som gäller kan du läsa på www.nav.no.

Mer information kan du också få genom Grensetjänstens på www.grensetjansten.com.

Även när du ska jobba i ett annat EU/EES-land eller Schweiz kan du skyddas av arbetslöshetsförsäkringen.

Innan du börjar jobba

Har du fått jobb utomlands är det viktigt att du tar reda på var du ska vara arbetslöshetsförsäkrad innan du börjar jobba. I de allra flesta fall ska du tillhöra arbetslandets försäkring. Om det gäller för dig ska avsluta ditt medlemskap hos oss när du börjar jobba i det andra landet. Om du senare flyttar hem till Sverige igen eller om din anställning tar slut, ansöker du på nytt om att bli medlem hos oss. Du inte kan vara försäkrad mot arbetslöshet i två länder samtidigt.

Försäkring utomlands

I de flesta länder inom EU/EES blir du automatiskt arbetslöshetsförsäkrad när du börjar arbeta där. Däremot finns det undantag och i vissa länder måste du själv ansöka om att tillhöra det landets arbetslöshetsförsäkring. Till exempel är Danmark ett sådant undantag. Det är viktigt att du ser till att vara försäkrad mot arbetslöshet i landet du ska jobba i från och med den första dagen du börjar arbeta där.

Obruten försäkring

För att ha rätt till ersättning i Sverige som grundar sig på din tidigare inkomst måste du ha varit försäkrad mot arbetslöshet i minst tolv månader utan avbrott. Under vissa förutsättningar har du rätt att lägga ihop månader som du har jobbat och varit försäkrad i andra länder inom EU/EES eller Schweiz, med månader som du varit medlem i en svensk a-kassa. För att kunna göra det behöver du vara medlem i svensk a-kassa ända fram till dess att du börjar att arbeta i det andra landet.

Jobb utanför EU/EES eller Schweiz

Om du ska eller har jobbat i ett land utanför EU/EES eller Schweiz, skyddas du däremot inte av arbetslöshetsförsäkringen. Därför är det viktigt att du kontaktar oss för att veta vad som gäller för just dig. 

Kontakta oss

Hör av dig till oss om du planerar att åka utomlands eller om du är på väg tillbaka till Sverige. Då kan vi berätta vad som gäller i just ditt fall.

Om du flyttar eller återvänder till Sverige efter arbete i ett annat EU/EES-land eller Schweiz och vill ansöka om ersättning, gäller samma regler som om du hade jobbat i Sverige.

Medlemsvillkor och arbetsvillkor

För att kunna få ersättning som grundar sig på din tidigare in inkomst måste du uppfylla ett medlemsvillkor och ett arbetsvillkor. Om du uppfyller ett arbetsvillkor men inte ett medlemsvillkor, kan du få ersättning enligt grundnivån.

Kontakta oss

Reglerna för hur arbete utomlands påverkar ditt medlemskap och rätten till ersättning kan vara svåra att förstå. Hör av dig till oss om du har frågor eller känner dig osäker på vad som gäller för dig.

Du kan ha rätt att få ersättning från a-kassan samtidigt som du söker arbete i ett annat EU/EES-land eller Schweiz under en period av tre månader. Detta kallas för en sökanderesa och det är IAF, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, som fattar beslut om du har rätt till en sådan resa. Om IAF beviljar dig en sökanderesa får du ett U2-intyg.

Villkor för sökanderesa

För att kunna få ersättning samtidigt som du söker jobb i ett annat EU/EES-land eller Schweiz måste du uppfylla följande villkor:

• Att du tänker söka arbete i annat land EU/EES-land eller i Schweiz.
• Att du har varit helt arbetslös innan du reser iväg. Du måste också varit anmäld som arbetssökande hos den svenska Arbetsförmedlingen under minst fyra veckor efter att du blev arbetslös innan resan. Under vissa förutsättningar kan det finnas undantag under delar av perioden som du söker arbete i det andra landet. Du måste i så fall kunna styrka de förutsättningarna med intyg. Till exempel kan det handla om att du följer med din make, maka eller partner som ska arbeta i det andra landet.
• Att du har rätt till ersättning från a-kassan. Har du inte fått beslut om att du har rätt till ersättning kan du inte få ett U2-intyg från IAF. Om du är avstängd från ersättning när du reser men har rätt till ersättning utöver avstängningsperioden, kan du ändå ha rätt till ett U2-intyg.
• Att du har ansökt om ett U2-intyg innan du reser. Om du tidigare har haft U2-intyg eller intyg E 303, måste du ha arbetat sedan dess för att kunna få ett nytt intyg.
• Att du är medborgare i ett EU/EES-land eller i Schweiz, statslös enligt New York-konventionen, flykting enligt Genèvekonventionen eller medborgare i ett land utanför EU/EES-området eller Schweiz.

Ersättning under sökanderesa

För att det inte ska bli något avbrott i din ersättning är det viktigt att du anmäler dig hos Arbetsförmedlingen i landet där du söker arbete. Det ska du göra inom sju dagar från den dag som du angivit som avresedag från Sverige.

När du är på en sökanderesa med ett U2-intyg får du din ersättning ifrån oss. Därför ska du också fortsätta att skicka in dina tidrapporter till oss. För att vi ska kunna betala ut ersättningen till dig behöver du även skicka in intyget U009. Det intyget får du från Arbetsförmedlingen i landet där du söker arbete. Intyget ska visa att du är anmäld som arbetssökande i landet där du söker arbete.

Ersättning efter sökanderesa

Om du är tillbaka i Sverige inom tre månader räknat från när du reste, har du rätt att fortsätta på din tidigare ersättningsperiod. Om du är tillbaka i Sverige senare än så, kan det innebära att du inte längre har rätt till ersättning.

Arbete under sökanderesa

Om du får arbete under tiden du är på din sökanderesa, ska du vanligtvis vara arbetslöshetsförsäkrad i landet där du fått arbete. Då omfattas du av den lagstiftning om ersättning vid arbetslöshet som gäller i det landet.

Får du ett arbete under tiden som du är på sökanderesa som du sedan förlorar och därför kommer tillbaka till Sverige senare är tre månader från det att du lämnade Sverige, har du fortsatt rätt till ersättning från a-kassan.

Om du bor i Sverige men jobbar i ett annat EU/EES-land och återvänder till Sverige åtminstone en gång i veckan, är du en så kallad gränsarbetare. Då ska du vara arbetslöhetsförsäkrad i landet där du jobbar.

Det innebär att du ska du ansöka om ersättning i landet där du jobbar om du blir delvis eller periodvis arbetslös. Om du däremot blir helt arbetslös ska du anmäla dig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen i Sverige och ansöka om ersättning från den svenska a-kassan. För att det inte ska bli något avbrott i din försäkringsperioden ammanhängande när du ansöker om ersättning i Sverige måste du då ansöka om medlemskap i en svensk a-kassa direkt efter att du blivit arbetslös. Du måste då välja en a-kassa som tillhör den bransch som motsvarar sysselsättning du hade i det andra landet.

Om du är gränsarbetare, helt arbetslös och bor i Sverige har du rätt att bli medlem i en svensk a-kassa utan att först ha arbetat i Sverige.

Oäkta gränsarbetare

Om du bor i Sverige och jobbar i ett annat EU/EES-land men återvänder till Sverige mer sällan än en gång per vecka, är du en så kallad oäkta gränsarbetare. Detta kan till exempel gälla dig som har din familj kvar i Sverige eller om du har en säsongsanställning i det andra landet.

Även du som är en oäkta gränsarbetare ska vara arbetslöshetsförsäkrad i landet du jobbar i. Om du blir helt arbetslös kan du däremot välja om du vill söka arbete i Sverige och ansöka om medlemskap i en svensk a-kassa, eller om du vill söka arbete i landet där du har jobbat. Om du väljer att söka arbete i det andra landet, är det även där du ska ansöka om att få ersättning.

Om du väljer att ansöka om ersättning i Sverige måste du bli medlem i en svensk a-kassa direkt när du blivit arbetslös. Då måste du välja en a-kassa som tillhör den bransch som motsvarar sysselsättning du hade i det andra landet. Om du är helt arbetslös och bosatt i Sverige, har du har rätt att bli medlem i en svensk a-kassa utan att först ha arbetat i Sverige.

Arbetslöshetsförsäkrad i Sverige

Om du ska arbeta i ett annat land men vara arbetslöshetsförsäkrad i Sverige, fortsätter du att vara medlem hos oss. Då ska du också kontakta Försäkringskassan för att få intyg A1 eller E101. Du behöver ett sådant intyg för att vara säker på att omfattas av den svenska arbetslöshetsförsäkringen under tiden du jobbar i annat land.

Huvudregeln är att du ska vara arbetslöshetsförsäkrad i det land där du arbetar, men det finns vissa undantag. Sådana undantag kan vara om du arbetar som utsänd, som sjäman eller om du arbetar i flera länder. Det är Försäkringskassan som fattar beslut om undantag. Om du blir beviljad ett sådant undantag utfärdar Försäkringskassan ett A1-intyg.

Utsänd

Att arbeta som utsänd innebär att du under en bestämd tidsperiod får ett uppdrag i ett annat EU/EES-land eller Schweiz för ett svenskt företags räkning. Tiden du arbetar i det andra landet räknas då som att du har arbetat samma tid i Sverige. Därför ska du fortsätta att vara medlem hos oss under tiden som du jobbar i det andra landet. För att styrka att du jobbar som utsänd ska du skicka in A1-intyget från Försäkringskassan till oss.

Inte utsänd

Om du jobbar i annat EU/EES-land men inte är utsänd av en svensk arbetsgivare, behöver du ett intyg från a-kassan i det land där du arbetar. Det intyget skickar du in till oss på a-kassan när du kommer tillbaka till Sverige.

Sjöman

Om du arbetar på en båt som är flaggad inom EU ska du som regel tillhöra det landets arbetslöshetsförsäkring. Det vill säga om båten du arbetar på exempelvis tillhör Danmark, ska du vara försäkrad i Danmark. Om du arbetar på ett fartyg som tillhör Sverige ska du vara försäkrad i Sverige.

Arbete i flera länder

I vanliga fall ska du vara arbetslöshetsförsäkrad i ett land i taget. Om du arbetar i flera länder kan du behöva ett beslut från Försäkringskassan som visar vilket lands arbetslösförsäkring du ska tillhöra. Försäkringskassans beslut finns styrkt på A1-intyget.

Du ansöker om ersättning genom att tidrapportera på Mina sidor. Du tidrapporterar för en vecka i taget och det är först när du skickat in din tidrapport som vi kan betala ut ersättning till dig. Observera att vi inte godkänner tidrapporter för veckor längre bakåt i tiden än nio månader.

Börja tidrapportera så snart du kan

Den första tidrapporten du skickar in till oss vid en ny arbetslöshetsperiod är en del av din av ansökan om ersättning. Det betyder att vi behöver din första tidrapport för att kunna besluta om din rätt till ersättning. Därför är det viktigt att du skickar in den så snart som möjligt. 

När och hur ofta?

Har du fått beslut om att du har rätt till ersättning och skickar in din tidrapport före midnatt på en måndag, betalar vi vanligtvis ut din ersättning redan på torsdagen samma vecka. Däremot kan dagen för utbetalning förändras i veckor som innehåller röda dagar.

Efter den första tidrapporten väljer du själv om du vill tidrapportera varje vecka eller om du hellre vill göra det med flera veckors mellanrum. Du avgör vad som passar dig bäst.

Fyll i all arbetad tid

Det är viktigt att du fyller i all tid som du har arbetat på din tidrapport, det vill säga redan från den första dagen som anställningen gäller. Om du inte gör det kan det leda till att vi betalar ut felaktig ersättning till dig. Då finns risken att du blir skyldig att betala tillbaka ersättning till oss och du riskerar dessutom att förlora ditt medlemskap i a-kassan.

Detta ska du tänka på

• Fyll i alla veckans dagar på tidrapporten, även lördag och söndag.
• Veckan du tidrapporterar för måste ha passerat för att du ska kunna skicka in tidrapporten.
• Har du inte kunnat söka arbete någon av dagarna, fyller du i att du varit förhindrad att ta arbete den eller de dagar det gäller. Detta gäller även om du varit sjuk, haft föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning eller om du får aktivitetsstöd från Försäkringskassan.
• Arbetar du deltid och har en anställning med fast omfattning (procent av heltid)? Då fyller du alltid i den procentsats som du är anställd för att arbeta. Tid som du arbetar utöver det fyller du i som timmar på respektive dag.
• Har du en behovsanställning/timanställning fyller du i det som timmar.
• Ingår betald jourtid i din anställning fyller du alltid i jourtiden som arbete, även sovande jour.
• Om du börjar ett nytt arbete under samma vecka som du fyller i din tidrapport, är det viktigt att du ändå fyller i alla dagar. Även lördag och söndag. Däremot ska du bara fylla i arbete på lördag och söndag om du faktiskt har arbetat dessa dagar. Har du inte arbetat lördag och söndag fyller du i arbetslös även de dagarna. Kom ihåg att även anmäla till Arbetsförmedlingen att du inte längre är arbetssökande.

Titta på filmen!

Titta på vår korta film om varför det är viktigt att tidrapportera rätt.

Arbetar du extra samtidigt som du får ersättning från a-kassan är det viktigt att du fyller i den tid du har arbetat på rätt sätt. Har du varit helt arbetslös och får ett arbete på deltid? Då måste du meddela oss det så snart som möjligt och skicka in ett anställningsbevis till oss. På tidrapporten för veckan då din anställning började fyller du i att du har påbörjat en anställning.

Timanställning

Har du en timanställning fyller du i dag för dag det exakta antalet timmar du har arbetat. Detta gäller även om du har arbetat på kvällar och helger.

Deltidsarbete

Arbetar du deltid med fast arbetstid och månadslön fyller du i hur många procent av en heltid anställningen gäller.

Har du arbetat timmar utöver den fasta arbetstiden fyller du även i de timmarna som arbete.

Har du ett ojämnt schema och exempelvis arbetar heltid en vecka och är ledig nästa vecka, ska du ändå fylla i den fastställda arbetstiden varje vecka.

Tillfällig anställning på heltid

Har du fått en tillfällig anställning på heltid ska du anmäla till Arbetsförmedlingen att du inte längre är arbetssökande.

Om den tillfälliga heltidsanställningen började mitt i en vecka ska du fylla i arbete från och med den veckodag du började arbeta. På samma tidrapport fyller du i att du varit arbetslös på lördagen och söndagen om du inte jobbade de dagarna. Om du däremot jobbade på helgen fyller du i antalet arbetade timmar även på lördagen och söndagen.

Under tiden som du har din heltidsanställning behöver du inte skicka in några tidrapporter till oss.

Ideellt arbete

Du har fortsatt rätt till ersättning från a-kassan om du samtidigt arbetar ideellt i en förening utan vinstintresse. Om det ideella arbetet däremot hindrar dig från att ta annat arbete, fyller du i att du inte kunnat ta arbete för de tillfällen det gäller. Om du får någon form av lön för det ideella arbetet fyller du i arbete för de timmar du har fått betalt.

Uppdragstagare

Arbetar du på uppdrag måste vi göra en bedömning för att avgöra om dina uppdrag mest liknar tillfälliga anställningar, eller om de mer liknar egen verksamhet. Beroende på vad vi kommer fram till, kan din rätt till ersättning se olika ut. Därför är det viktigt att du hör av dig till oss om du arbetar på uppdrag.

Om du är föräldraledig och tar ut föräldrapenning fyller du i det, oavsett om du har föräldrapenning med sjukpenningnivå, grundnivå eller lägstanivå. Du fyller i alla veckans dagar, även lördag och söndag. Föräldrapenning på helgen påverkar inte din rätt till ersättning från a-kassan. Däremot måste du ändå fylla i föräldrapenning aven på helgen för att a-kassans och Försäkringskassans uppgifter om dig ska stämma överens.

Klicka på alternativet Sjuk/VAB/Föräldrapenning och ange sedan omfattningen för den eller de dagar det gäller.

Om du tar ut föräldrapenning fem vardagar per vecka räknas du som föräldraledig på heltid.

Om du har en anställning där det ingår betald jourtid ska du alltid fylla i all jourtid som arbetad tid. Detta gäller även om du har sovande jour. Under jourtiden står du till arbetsgivarens förfogande för att kunna utföra en arbetsinsats om behov uppstår och du anses därför inte vara arbetslös.

Har du arbetat jour mer än 15,5 timmar på en och samma dag fyller du i resterande tid på en annan dag i samma vecka.

Utför du konstnärligt arbete finns det särskilda regler för hur du fyller i dina tidrapporter. Med konstnärligt menas arbete som musiker, sångare, skådespelare eller annat artistiskt arbete.

Om du har utfört konstnärligt arbete en dag, räknar du själv ut hur många timmar du har arbetat genom att dividera bruttolönen för den dagen med 197 kronor, som är ett schabloniserat timlönebelopp. Om din uträkningen ger ett btt brutet tal avrundar du till närmaste hel- eller halvtimme.

Ett räknexempel

Under en vecka deltog du i två teaterföreställningar, en på tisdagen och en på torsdagen. Inkomsten för tisdagens föreställning var 1 800 kronor och torsdagens var den 2 500 kronor.

Tisdagen: 1 800 / 197 = 9,14 timmar

Torsdagen: 2 500 / 197 = 12,69 timmar

Då fyller du i 9 timmars arbete på tisdagen och 12,5 timmar på torsdagen.

Om det sammanlagda antalet arbetade timmar under en vecka blir fler än 40, för du över de timmar som överstiger 40 till veckan därpå. Om även nästa veckas timmar överstiger 40 för du över överskottet till nästföljande vecka och så vidare.

Om inkomsten för en dags konstnärligt arbete är mindre än 1 576 kronor ska du istället fylla i den tid du faktiskt arbetade på tidrapporten.

Har du en anställning med schemalagd arbetstid eller fastställd omfattning samtidigt som du får ersättning från oss, finns det några saker du behöver tänka på för att din tidrapport ska blir rätt.

Om du har ett arbete med en fastställd omfattning ska du fylla i de rutor som avser procentsats. Det viktiga är att den tid du fyller i stämmer överens med den arbetstid som senare redovisas per månad på ditt arbetsgivarintyg. Om tiden inte stämmer överens riskerar du att behöva betala tillbaka ersättning.

Vi hjälper dig gärna

Om du har en anställning där din arbetsgivare stämmer av mertid eller fyllnadstid vid ett senare tillfälle och du inte har vetskap om den tiden förrän avstämningen är gjord, ska du fylla i din procentsats. När du sedan vet hur många mertidstimmar eller fyllnadstimmar du får betalt för ska du meddela oss det.

Räknexempel
För perioden april till juni redovisas 39 timmars mertid i juni månad. Eftersom du inte vet när dessa timmar faktiskt är arbetade delar du timmarna med antalet veckor under perioden, som i det här fallet är 13 veckor. Då får du fram tre timmar per vecka och fyller i det på varje vecka under perioden april till juni.

Om du däremot har en timanställning med något som kallas timbank, där inarbetade extratimmar fylls på, fyller du i de timmarna på de dagar som du har arbetat.

Hör av dig till oss om du är osäker på hur du ska fylla i dina timmar. Vi hjälper dig att räkna ut hur.

För att ha rätt till ersättning från a-kassan när du är arbetslös ska du vilja och kunna ta arbete. Vill du resa bort eller bara ta ledigt från arbetssökandet ett tag, innebär det att du inte har rätt till någon ersättning för tiden du är ledig. De lediga dagarna fyller du i som dagar då du inte kunnat arbeta.

På tidrapporten går det att fylla i ett alternativ för semester, men den är endast till för dig som tar semester från en deltidsanställning.

Semesterdagar är alltid hela dagar

Om du har ett deltidsarbete har du rätt att vara ledig för semester. Det kan också vara så att du måste ta ut ledighet i semester fastän du kanske hellre skulle vilja arbeta, till exempel om arbetsplatsen stänger för semester. Semesterdagar är alltid hela dagar.

Om du ta semesterledigt en enstaka dag räknas det som om du har semester hela dagen, även om du i vanliga fall skulle ha arbetat mindre än åtta timmar den dagen.

Fyll i alla dagar

Vid längre semesterledighet räknas även arbetslösa dagar som semesterdagar, om de ligger mellan dagar som du är semesterledig.

Om du vanligtvis får ersättning någon eller några dagar per vecka, har du inte rätt till någon ersättning alls för veckor där du tar ut hela veckoarbetstiden som semester.

På din tidrapport ska du fylla i semester alla dagar för hela semesterperioden.

Några exempel:
Om du vanligtvis arbetar måndag, tisdag och fredag och tar semester de dagarna, har du inte heller rätt till ersättning för onsdag och torsdag. Då fyller du i semester för hela veckan.

Om du har din veckoarbetstid förlagd till fem dagar per vecka för att sedan vara arbetsfri i fem dagar, har du inte heller rätt till ersättning under den vecka eller de mellanliggande veckor som du har semester.

Om du skulle ha arbetat vecka 28, 30 och 32 om det inte hade varit för semesterledigheten ska du kryssa semester alla dagar under veckorna 28, 29, 30, 31 och 32.

Är du är sjuk under tiden som du får ersättning från a-kassan fyller du i det genom att klicka på alternativet Sjuk/VAB/Förädrapenning och sedan ange omfattningen för den eller de dagar du varit sjuk. Du fyller i alla veckans dagar, även lördag och söndag.